Rave on..
. Kvällen började med bira och cider på ett hustak och gangsta rap, det slutade med att jag och några metallarbetare hittade till ett rave mitt i ingentstans med sjukt mycket av det vanliga klientelet (grabbar, porrbrudar, hippies). Det blev 6 timmars dansning och utflippning för våran del.
Jag kan säga att jag mått bra i natt.
Fan vad jag har dansat och drömt mig bort.Ravefester är underskattade - och inte en enda ravare var det där! Ännu bättre det vill säga. Men antalet snubbar i märkespikeér var dock löjligt..
Mitt i allt hittade jag min granne, han däckade dock på tuben hem så jag vet inte vars han skulle. Han mumlade om att knulla med sitt ex...jag tror inte han är kapabel till det just nu.
Värsta var nog tjejen som såg EXAKT ut som en tranceversion av mitt nuvarande x när vi träffades förra gången, sjukt snygg. Rosa adidasjackor och vit kort kort är inte kläder man ska ha för att undvika min uppmärksamhet så att säga.
Fan nu är det dags att sova. Men ni får en bild av masumi, då blir ni och pöbeln glada. Over and aus..
The Undertones / Punken i Derry
John Peel har även återbesökt Nordirland och gjort en liten film om Undertones och scenen.
Ladda hem här
Musikalisk undervisning, juli
En av popmusikens mest kultförklarade skivbolag har tydligen släppt en "best of" platta som sprids på internet. Band som inkluderas (och då förstår ni storheten) är b.l.a. Happy Mondays, New Order, Joy Division, Northside och The Durutti Column.
Ladda hem här.
Annat skönt band som jag påmindes om men som jag inte vet så mycket om,
förutom deras kultstatus bland s.k.. casuals (den riktiga versionen) är The Farm.
Bra artikel där bland annat The Farm tas upp.
The Farm - All Together Now
Rekommenderas för lite skön pop.
Här får ni också en skön låt från Fischer-Z senare år.
Fischer-.Z - Walking The Doberman
I överlag så har jag börjat svänga, och de senaste Fischer-Z låtarna är riktigt riktigt bra även om de äldre från "The Worker" och "Red Skies Over Paradise" är något man växte upp med.
Punk då?!
Som ni så väl vet så är det brittisk punk där man har rötterna och grunderna för sitt musikintresse. Därför skulle jag kunna fortsätta i all evighet babblandes om allt från obskyra band från en sketen gruvhåla till oi-scenens mest kontroversiella ända bort till storheter som The Clash som varenda vettig människa åtminstone äger en platta av.
Jag har under mina år mer eller mindre slukat allt från England och hävdar fortfarande benhårt att trots att punken blev en internationell musikvåg utan rang, och utan tvekan den största genom tiderna, så var det i England som punken var på riktigt och förmedlade riktiga budskap med den riktiga energin och riktiga ljudbilden. Här nedan följer bara en piss i ån över allt suveränt som finns där ute.
Red Alert - SPG
Red Alert var en av många band från No Future records.
Ett bolag som man har båda det ena och det andra att tacka för och var en pionjär i utvecklinen av de mer "gaturealistiska" banden så att säga.
Ett annat bra punkband från det glada 80 talet är ju inga andra än Angelic Upstarts som utan tvekan alltid legat på min topp-5 över punk (alla genres, alla epoker) ända sedan jag var en liten skitunge utan pubishår. Att ens försöka förklara deras storhet blir bara fånigt.
Lyssna och njut.
Angelic Upstarts - Two Million Voices
Det får räcka för dagen i musikalisk uppfostran.
Over and out!
Fin dag
Glädjande nog så fick jag några tusen extra denna månad, kanske är Försäkringskassan som efter två månader bestämt sig för att man ska få sjukersättning.
Vem vet...de är ju ökända för att de inte kan sitt jobb.
The Proclaimers - Oh Jean
Där har ni en bra låt.
The Beautiful South - Root Of All Evil
Kan jag ju också bjuda på.
För er som inte har semester så hittade jag en låt tillägnad er, en av mina favoriter från farsan gamla favoritband, Fischer-Z.
Fischer-Z - The Worker
"The hated journey on the train,
Always been the same,
Looking out windows,
Second class and second best,
What a waste of time,
Sleep for five stops in a row,
Prepare yourself to go, Waterloo station,
Bought a '69 Capri, failed the M.O.T.,
What a waste of time,
The Worker, the worker, The worker, the worker.
Always kiss the wife goodbye, Often wonder why,
At seven in the morning
Think it's time for a change, Wouldn't that be strange,
What a waste of time. The worker, the worker, The worker,
The worker. "
Nu är det dags för lite korv och makaroner
Morgonhouse och kult/porr film
Så här får ni en låt från skivan jag tipsade om igår.
Sander van Doorn Feat[1]. Mc Pryme - By Any Demand (Radio Dope Remix)
Som vanligt står jag för coolaste musiken.
Coolaste filmhjälten då?
Max Steiner (James Coburn) i filmen Järnkorset (The Iron Cross) från 1976.
Har ni inte sett Järnkorset så ska ni inte uttala er om krigsfilm.
Här har ni en lista på lite kultfilm också.
Ser man på...Stellan Skarsgård och Christina Lindberg i porrfilmen Anita - The Shocking Account Of A Young Nymphomaniac från 1973. Svenska "sexploitation" genren har missat mig totalt så nu ska jag börja kolla upp den också,
Ladda hem filmen här.
Christina i Maid In Sweden med Christer och Monika Ekman från 1971.
Uppenbarligen så var Chrstina Lindberg en riktig stjärna i genren som gav myten om "svenska synden".
Thriller: A Cruel Movie.
Här blandar Christina naket med ett avsågat hagelgevär och en hel del övervåld. Man kan säga att det är föregångaren till Kill Bill, då Quentin Tarantino såg denna film som inspiration. Även om resultaten är annorlunda är det blodig hämnd som är temat.
Ladda hem Thriller: A Cruel Move.
Helt klart har jag missat denna skönhet / ascoola brud så nu får jag ta och tanka hem alltihop.
I övrigt..
Kan det vara så att före porrfilmbranschen etablering (numera sönderfall) så var svensk erotik ledande? Med tanke på att före företagen såg sin chans i och med VHS videon och succen med deepthroat så var ju nästan all pornografi mer eller mindre rebellisk independent film i samma pornografiska tradition som b.l.a. användes i antifascistiskt syfte mot Franco. Är det i det sammanhanget som svensk sexploitation frodades?
Med tanke på att Sverige var ganska rött dåförtiden och att redaktionen för kommunistblaskan Folket I Bild splittrades efter en vild debatt om pornografi (Nu vet ni vad FIB står för i FiB Aktuellt) så finns det en ganska stor chans att svenska kommunister är de som skapat moderna porrindustrin. Det måste jag ta reda på. Så mycket fritid har jag över. Kan det vara så att om man drar en historisk linje, att moderna porren föddes i typ säffle hos några KPLM(r)are?!
Christina Lindeberg - här utan hagelbössa. Från 70-talet.
Kom inte och säg att hon inte är het!
Dagens låt:
Dagens låt:
The Proclaimers - In Recognition.mp3
Från senaste plattan "Life WIth You"
Köp skivan om ni gillar dom.
Mer Information
Nostalgi
Fan sedan jag hittade den där bilden på punkaren där nere har nostalgin i vanlig ordning tagit över och jag har 1000-tals minnen som går i rask takt genom skallen hela tiden. Jag saknar verkligen tiden som skinnskalle, i synnerhet nu när jag pumpar ut Trojan plattor för fulla muggar och sittter här i en gammal bennie. Fan vad kul tid det var, jag vet inte varför jag saknar tiden så mycket. Det kanske var för att man var yngre, det kanske var brudarna, det kanske var friheten, det kanske var gemenskapen (som visade sig vara en ganska ytlig grej). Kul var det i alla fall och antalet öl, ragg och roliga spelningar man var på var inte lite. Det samtidigt som man, då, hade en av sveriges mest populära skinzines. Allt satte sina tydliga spår i skallen på en. Fast det är ju sant att man har ju alltid kvar det, det försvinner ju aldrig, men fan man saknar tiden när man var ganska naiv och bara härjade runt..Trollhättan, uddevalla, borås, umeå, skellefteå, göteborg, varberg, vänersborg, stockholm, södertälje, norrtälje - ja inte fan satt man still i alla fall. Jävlar vad man drog runt och söp, knullade och slogs.
Mest saknar jag nog själva idén, själva prylen, idealet man då bar på som senare övergick till den random adidas ligist som man till slut blev. Stoltheten både i sin klädsel, sina knegarrötter och musiken man lyssnade på. Man tog aldrig skit. Någonsin.
Men trots att man är äldre så har det ju inte hindrat en att visa ansiktet igen lite nu och då, man dyker ju upp lite överallt i scenen fortfarande - den lilla scen som finns kvar efter boomen där i slutet av 90-talet. Senast var jag ju och söp och hängde med barndomshjältarna i Sham 69 i Göteborg. Men vafan, det är inte samma sak nuförtiden, man har blivit gammal. Och på den spelningen var man ju vakt också, man blir knappast poppis bland skingirlsen när man slänger ned dem i full karriär när de försöker komma upp på scenen.....
Man kan ju gott säga i alla fall. Det dör aldrig. Det är som cancer, det försvinner aldrig. Nu ska jag spela reggae och Ska hela kvällen och natten och gå ned och köpa någon folle och dra fram de gamla dokumentärerna och böckerna man har undangömt någonstans.
År 2000 jämnfört med 2005.
Snart har det gått 10 år.
Artister som inte får missas:
Desmond Dekker, Judge Dread, The Specials, Toots & The Maytals, The Skatalites, Simaryp, Laurel Aitken, Joe The Boss. Bad Manners. Där har ni så ni kan dansa länge. Rekommenderar även starkt "Rudeboy" och "Skinhead Reggae" boxarna av ovan nämnda reggaebolaget Trojan
Här får ni nostalgilåten nummer ett idag: Judge Dread - Bring Back The Skins
Lite film kan man ju bjuda på, och då naturligtvis från 1969, the real shit:
Håll upp händerna för Stureplan!
Nu ska vi prata musik..
Nåväl fick ett tips av polare om ett band som dessutom snart kommer till Stockholm, The Proclaimers, naturligtvis kollade jag upp dem eftersom jag är såld på mycket av den äldre indiepopen från England och jag är supernöjd. Soft musik i stil med t.e.x Housemartins som man aldrig kan få nog av. Housemartins är ett måste disiga dar när du vill ligga och njuta i en soffa hemma med en kopp kaffe och kolla på dina sunkiga Ken Loach filmer. Kom igen nu "Bow Down" och "I Smell Winter" - Wonderbar!
Annars snurrar det ganska mycket av hyfsat okända Fischer-Z som jag snappade upp från min farsas vinylsamling för några år sedan. Vissa har problem men sången men jag tycker att den, på ett jävligt konstigt sätt, är enda rätta sättet att spela deras musik. Lyriken är utöver det riktigt jävla bra och deras platta "Red Skies Over Paradise" är ett måste för ensamma stunder i mörkare rum. På något sätt kan man säga att Fischer-Z känns som ett poppigare Cock Sparrer. En låt som "In England" är ett måste på varje förfest.
I övrigt har jag börjat tycka att Happy Mondays är klart överskattade dock kan jag aldrig få nog av deras "24 Hour Party People" och remake av "Stayin´ Alive" samtidigt har jag mer och mer fått smak för Morrisey (Det trodde jag aldrig jag skulle säga) men fan, jag tror han kommit för att stanna, ett tag iaf tills mina gamla oi-plattor åker på igen. Samtidigt har också gamla The Beautiful South och deras "Hooligans Don't Fall In Love" börjat snurra igen här hemma - suverän låt! Sen så på senare har också gamla punk/hiphop combon (första av sitt slag) Blaggers ITA återkommit samt även lite Asian Dub Foundation. Annars så snurrar det som alltid lite schysst psytrance, punkklassiker, hiphop och irländsk folkmusik.
Och sen måste jag också tipsa om fett okända Tom Russell Band och plattan "poor man's dream" - låtarna "blue wing", "The White Trash Song" och "Heart Of The Working Man" är ingenting du glömmer i sista taget. Musikmässigt är det country och gamla american folk inspirationer (Woody Guthrie) med en viss dragning mot Bruce Springsteen. Överlag så American Folk på andraplats den här tiden efter brittisk pop, Almanac Singers går ju inte av för hackor.
Har ni några tips? Hör av er!
[email protected]
